Göra om lokal till bostad i en bostadsrättsförening

I många äldre hus finns en tvättstuga som knappt används, ett torkrum eller en butikslokal som stått tom länge. För en bostadsrättsförening kan det vara ett sätt att få in pengar att göra om lokal till bostad. Innan styrelsen går vidare behöver den känna till regelverket, beslutsgången och följderna för medlemmarna.

Varför ytorna blir över

Många hus är planerade för hur man levde förr. Tvättstugan är det tydligaste exemplet. När allt fler medlemmar har egen tvättmaskin står stora gemensamma ytor oanvända större delen av veckan. En tvättstuga kan ofta göras mindre, och den del som blir över kan bli en lägenhet.

Vad regelverket säger om ändrad användning

När ett kontor, en butikslokal, en tvättstuga eller en förrådsvind tas i anspråk som bostad räknas det som en ändring av byggnaden, och kraven gäller hela den del som byter användning. För brandskyddet ändras förutsättningarna eftersom människor ska sova i rummen i stället för att vara vakna där[1]. En sådan omvandling räknas i de flesta fall som en ändring till ett väsentligen annat ändamål som behöver bygglov[3]. Vilka krav som gäller beror på huset och hur stor förändringen är. Det svaret får föreningen från kommunens bygglovshandläggare eller en sakkunnig.

Så brukar processen se ut

Eftersom det handlar om en väsentlig ombyggnad av föreningens ytor brukar frågan avgöras på en stämma. Vilken majoritet som behövs beror på vad som ska ändras, och flytt av förråd kan kräva mer, så börja med stadgarna. Ett byggföretag som arbetar med sådana projekt beskriver på sin tjänstesida hur göra om en lokal till bostad inom en förening, från inventering och anbud till bygglovsansökan och slutbesiktning. Där anges en normal byggtid på tre till sex månader beroende på omfattning, plus handläggning hos kommunen, projektering och upphandling. Företaget uppger också att det lämnar ljudklass A eller B, vilket påverkar hur mycket grannarna hör av de nya boende.

Frågor styrelsen bör ställa tidigt

Priset för ytan varierar mycket. Samma företag anger 5 000 till 30 000 kronor per kvadratmeter i Göteborg och 30 000 till 100 000 kronor i centrala Stockholm, beroende på läge och förutsättningar. En siffra per kvadratmeter säger ändå lite om den inte jämförs med vad föreningen förlorar. Var hamnar förråden? Hur stor blir den nya tvättstugan, och vem betalar flytten? Fråga också vem som bär ansvaret för lägenheten efter inflyttning och hur länge. Ett anbud som besvarar de frågorna konkret är lättare att lägga fram för medlemmarna än ett som bara anger en summa.

Källor

  1. Boverket – PBL kunskapsbanken: Återbostadisering och bostadisering
  2. Boverket – Rapport 2021:3 Förutsättningar för omvandling av lokaler till bostäder